Och då menar jag inte min form eller att det känns motigt utan att jag idag sprang väldigt mycket uppför. Jag hade inte riktigt tänkt att det skulle vara det men hej och hå, nästan bara uppför. Jag hade mätt ut att jag skulle springa 6,5 och jag brukar ju vara så envis att jag aldrig stannar men idag fick jag faktiskt lov att stanna. Men jag sprang så jag tog mig upp för den sista backen och då hade jag sprungit 4,1 km. Sprang ändå på typ 8,5 km i timmen så det är jag nöjd med med tanke på alla backar - för antingen var det riktigt uppför eller så var det sådär seeeeegt uppför. Nästan inget nedför alls.

Stannade, pustade ut och tänkte köra resterande 2,4 men efter 1 km så sa foten ifrån och jag lyssnade faktiskt (lite stolt!). Så det blev en liten promenad och sen körde jag drygt 1 km i snabb hastighet då det planade ut (banan måste varit längre än 6,5 totalt)

Det var iofs kul att innan jag gav mig av och när jag mätte ut sträckan så tänkte jag: oj, BARA 6,5. Nu blir det vila till på lördag - vill inte utsätta foten för några risker.

De två kilometrarna som jag körde som "intervall" gick iaf både på över 9 km/h. Så det tar sig!

Jag har ju kört två kortisar på senare tid med en lite springkompis och han ser ut så här när man lyckas få honom att vara still:

  Hemskt söt!!!

Idag var jag och handlade massa mat - mycket grönsaker. Köpte även quinoa och svarta bönor. Hoppas jag ska kunna hålla ordning på maten för jag behöver ju bra energi för att orka springa.