Hade egentligen planerat att springa imorgon men jag kände mig så sugen att springa idag så jag tog en kvällstur. Mitt motto för dagen var: Slow and steady finishes the race. Och det mottot höll jag på! Emmah sa att jag skulle springa låååångsamt första gången och jag lyckades verkligen. Blev inte ens trött. Det finns ingen plats där jag kände att jag ville stanna. JAg kunde nog snarare ha sprungit hur länge som helst känns det som. Hade nog klarat en mil. Men nu vet jag vilket tempo jag ligger på just nu. Måste ju får upp det naturligtvis.

Hade problem med håll igen men det släppte efter ett tag. Inga problem med knän och fötter förutom sista kilometern då jag kände lite i vänstra foten och även i ryggen. Men det var inte alls så mycket.

Känner mig nöjd med dagens tur! Men nästa gång bör jag väl köra en två-kilometare i högt tempo, om jag ska göra som min "pt" säger. 

Nu ska jag kolla på www.iform.se hur fort jag faktiskt sprang. Tur det finns för jag är helt värdelös på matte!

Idag sprang jag 6 kilometer på 48 minuter och 42 sekunder. Det innebär en hastighet på 7,69 kilometer i timmen. Det betyder att varje kilometer tog i snitt 8 minuter och 7 sekunder.

Det var faktiskt snabbare än jag trodde! Med tanke på hur lätt det kändes. Kul! 

Dagens pepplåt: