Jo, idag är jag verkligen imponerad. Av mig själv faktiskt. Jag hade väl aldrig kunna tänka mig när jag började springa för drygt fem veckor sen att jag skulle kunna springa 8 km så här snart. Jag hade ju lagt upp en plan med att öka typ 1 km per månad. Så jag skulle ha sprungit 3 km idag. Men min kortaste sträcka nu är 4 km.

JAG SPRANG 8 KM! Jag är så stolt över mig själv. Kände inget i varken fötter eller knän. Det kändes jobbigare än förra veckan när jag sprang 6 km men det har sin naturliga förklaring. Jag sprang nämligen fortare. Jag hade räknat med att springa in på 1,20 typ men klarade av banan på 1:01:35. Superstolt! Jag blev visserligen trött men aldrig så jag tänkte att nu lägger jag mig ner. Tänkte lite ibland att här skulle jag svängt om jag skulle springa 6 km, tänk om jag skulle svänga. Men jag körde på den planerade vägen. Det enda som blev tokigt var att jag missat slutet och sprang lite längre än jag behövde. Men vad gör väl det!

Känns bra att jag inte har problem med knäna men mindre bra att jag dras med håll mer eller mindre hela vägen. Från 500m till ungefär 2,5 km var det hemskt ont mitt i magen. Sen lugnade det ner sig tills de sista 500 då det satte sig i sidan. Jag hoppas det försvinner så småningom för det är inte så roligt att springa med håll. Nerförbackar förvärrar saken.

Nästa joggingtur blir det 6 km vilket väl kommer kännas kort i jämförelse, hoppas jag i alla fall.

Idag sprang jag 8,15 km på 1:01:35. Det innebär en hastighet på 7,94 km i timmen. Varje kilometer tog i snitt 7 minuter och 33 sekunder.

Igår hade jag tänkt ta 4,2-rundan igen men fick sånt håll mitt i magen att jag började springa ihopböjd. Tänkte jag tar kortaste vägen hem men blev ändå tvungen att stanna. Stannade 30 sek sen gick det över å jag kunde springa. Sprang lite omvägar så till slut blev det ändå 4,1 km.

Sprang 4,1 km på 28 minuter och 14 sekunder. Det innebär en hastighet på 8,71 km i timmen. Varje kilometer tog 6 minuter och 53 sekunder.

Nu har jag bestämt att jag ska springa 4 km, 6 km och 8 km. Ska bli kul att prova 8 km.

Jag är ju medlem i www.funbeat.se som är en träningskalender typ. Så det är också roligt att se att jag varje vecka har sprungit fler minuter totalt. Heja mig!

Jag har nu semester vilket känns helt underbart - har jobbat mycket under hela våren.

Hade egentligen planerat att springa imorgon men jag kände mig så sugen att springa idag så jag tog en kvällstur. Mitt motto för dagen var: Slow and steady finishes the race. Och det mottot höll jag på! Emmah sa att jag skulle springa låååångsamt första gången och jag lyckades verkligen. Blev inte ens trött. Det finns ingen plats där jag kände att jag ville stanna. JAg kunde nog snarare ha sprungit hur länge som helst känns det som. Hade nog klarat en mil. Men nu vet jag vilket tempo jag ligger på just nu. Måste ju får upp det naturligtvis.

Hade problem med håll igen men det släppte efter ett tag. Inga problem med knän och fötter förutom sista kilometern då jag kände lite i vänstra foten och även i ryggen. Men det var inte alls så mycket.

Känner mig nöjd med dagens tur! Men nästa gång bör jag väl köra en två-kilometare i högt tempo, om jag ska göra som min "pt" säger. 

Nu ska jag kolla på www.iform.se hur fort jag faktiskt sprang. Tur det finns för jag är helt värdelös på matte!

Idag sprang jag 6 kilometer på 48 minuter och 42 sekunder. Det innebär en hastighet på 7,69 kilometer i timmen. Det betyder att varje kilometer tog i snitt 8 minuter och 7 sekunder.

Det var faktiskt snabbare än jag trodde! Med tanke på hur lätt det kändes. Kul! 

Dagens pepplåt:

Idag blev det en springtur som jag inte hade tänkt från början. Sprang ju igår så egentligen är det vilodag. Men eftersom vi vandrade med sommargruppen idag och slutade på annan plats så hade jag kvar bilen på startplatsen. Och då kunde jag välja mellan att springa eller gå. Och då kändes ju springa som ett självklart val! Men det var varmt och jag får håll - undrar varför jag fått håll två sista gångerna. Det gör att det känns tungt att springa. Men å andra sidan har jag varken ont i fötter eller knän så det får man ju vara tacksam för.

Det lustiga är att när jag springer så känns det som jag vill stanna och jag tänker att jag ska aldrig springa igen! Men när jag sprungit färdigt känns det helt underbart och jag planerar nästa gång. Men jag borde försöka börja lite långsammare för jag börjar nog fortare än jag orkar hålla tempo för. Idag blev det pb på hastighet igen.

Sprang 3,1 km på 20 minuter och 49 sekunder. Det innebär en hastighet på 8,94 km/h. Varje kilometer tog i snitt 6 minuter och 43 sekunder.

Jo, för att jag hela tiden springer på pb!  

Idag kände jag mig väldigt trött och hade egentligen inte någon lust att springa alls. Tog en liten sväng med B1 och B2 som uppvärmning och tänkte hela tiden att jag struntar i det, jag struntar i det, jag struntar i det. Men eftersom jag redan bytt om så drog jag iväg ändå.

Det gick väldigt lätt första kilometern och det kändes att jag sprang fortare än jag brukar. Sen blev det förstås jättetungt de resternade 3 km men jag är envis som vanligt.  Medan jag sprang tänkte jag dock att jag aldrig kommer klara samma tid som i torsdags och att jag inte kunde förstå varför det aldrig känns lättare att klara av sista kilometern. Men när jag kom hem å såg att jag kapat ytterligare 18 sekunder på mitt personbästa så förstår jag ju.

Idag sprang jag 4,2 km på 28:52. Det innebär en hastighet på 8,73 km i timmen. Varje kilometer springer jag i genomsnitt på 6 minuter och 52 sekunder.

Om jag inte minns helt galet så är det snabbaste jag sprungit.

Känner mig också duktig att jag rensat lite i rabatterna och städat hemma. Men till lunch blev det en halv mozzarellapizza från Coop, med lite räkor på. Och Pepsi Max förstås. Mums!

En liten glad-låt så här på fredagskvällen.